Din tjänstledighet
Du kan vara tjänstledig av flera olika skäl, med eller utan ersättning från arbetsgivaren. Olika regler gäller för olika typer av ledighet. Här går vi igenom två former av tjänstledighet - föräldraledighet och studieledighet, längst ner på sidan kan du läsa om övriga tjänstledigheter.
Föräldraledighet
Alla anställda oavsett anställningsform har rätt att vara föräldralediga. Arbetsgivaren behöver inte bevilja din föräldraledighet, det räcker med att du anmäler att du ska vara föräldraledig.
Du ska anmäla föräldraledighet minst två månader före ledighetens början. I en del kollektivavtal finns andra gränser, och då är det de som gäller. Vill du avbryta föräldraledigheten och återgå i tjänst kan du göra det under förutsättning att du förvarnar arbetsgivaren innan. Även det regleras i respektive kollektivavtal. Saknas kollektivavtal gäller minst en månad innan.
Lönerevision och föräldraledighet
När du är föräldraledig ska du behandlas som dina kollegor, exempelvis ska du inkluderas i lönerevisioner och ha lönesamtal. Om processen inletts på din arbetsplats utan att du blivit kontaktad, hör av dig till din närmaste chef.
Föräldraledighet kan anmälas i tre perioder
Du kan anmäla tre perioder av föräldraledighet under ett och samma kalenderår, enligt föräldraledighetslagen. Om ledigheten varar över ett årsskifte räknas den som tillhörande det kalenderår då den påbörjades. Minsta förändring i en redan anmäld ledighet räknas som en ny period.
Som huvudregel kan du vara helt föräldraledig fram till att barnet är 18 månader. Därefter kan du vara ledig med föräldrapenning fram till att barnet antingen fyller åtta år eller avslutar sitt första skolår vid en senare tidpunkt. Det gäller oavsett hur lång anställningstid du har hos din arbetsgivare. Även utan uttag av föräldrapenning har du rätt att gå ned i arbetstid med som mest en fjärdedel, det vill säga du arbetar då 75 %. Vid den typen av föräldraledighet, även kallad arbetstidsförkortning, kan arbetsgivaren inte tvinga dig att arbeta övertid. Därmed inte sagt att du ensidigt kan bestämma över hur din arbetstid ska förläggas.
Läs om föräldraledighet och om föräldrapenning (forsakringskassan.se)
Studieledighet
Du kan söka tjänstledigt för både hel- och deltidsstudier enligt studieledighetslagen. Det gäller när du varit anställd hos din arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Studerar du heltid, är tjänstledigheten på heltid. Studerar du i stället deltid behöver du jobba resten av tiden upp till heltid. Studierna behöver inte ha något med dina arbetsuppgifter att göra, men utbildningen ska ha viss planmässighet (alltså inga självstudier).
Tjänstledigheten beviljas för den tid utbildningen tar, oavsett hur lång tiden är. Du kan inte byta ut studierna till andra än de du har fått godkänt från arbetsgivaren, eller på egen hand förändra hur lång ledigheten ska vara. Ofta har arbetsgivaren ett formulär, digitalt eller i pappersform, som du ska använda för att din tjänstledighetsansökan ska registreras på rätt sätt.
När du ansöker om studieledighet
För att studieledigheten ska börja gälla, behöver din arbetsgivare ha beviljat den. Arbetsgivaren kan skjuta upp ledigheten i upp till 6 månader, om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Försök därför ansöka om studieledigheten i god tid, gärna minst 6 månader i förväg. Saknas kollektivavtal kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten ännu längre, ett eller två år, beroende på hur lång tid du vill vara ledig.
Du kan ansöka om ledigheten innan du vet om du blivit antagen till utbildningen eller inte. I ansökan, få med formuleringen ”under förutsättning att jag kommer in på sökt utbildning” eller motsvarande, så dras den automatiskt tillbaka om du inte kommer in. Du har också rätt att avbryta ledigheten i förtid.
Efter studieledigheten
Din arbetsgivare kan skjuta upp din återgång till arbetet, som mest i två veckor vid ledigheter som varat i upp till ett år. Har du varit ledig längre än så kan arbetsgivaren skjuta upp återgången i en månad.
Du har rätt att få samma eller likvärdiga arbetsuppgifter som du hade innan, när du är tillbaka från din studieledighet. Arbetsgivaren kan dock ha gjort omorganisationer under tiden du varit ledig, vilket i sin tur kan förhindra att du får tillbaka den tjänst du hade innan.
Övriga ledigheter
Ledighet av trängande familjeskäl
Lagen om ledighet av trängande familjeskäl reglerar din rätt att vara ledig om någon i din nära familj drabbas av sjukdom eller olycksfall, och din omedelbara närvaro är absolut nödvändig.
Lagen ger inte rätt till någon betald ledighet. Däremot ger vissa kollektivavtal rätt till lön när du är ledig för enskilda angelägenheter.
Ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
Lagen om ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete reglerar din rätt att under vissa omständigheter då du har blivit sjukskriven från din ordinarie tjänst, prova ett annat arbete. Bland annat anges hur lång tid du ska ha varit sjuk, både i ditt vanliga arbete och i den omplacering som arbetsgivaren ska ha gjort. Ledighetens förläggning och övriga frågor som rör den ska du samråda med arbetsgivaren om.
Ledighet för näringsverksamhet
Lagen om ledighet för näringsverksamhet reglerar en möjlighet för dig att vara tjänstledig under högst sex månader för att bedriva näringsverksamhet. Det gäller om du varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna, eller sammanlagt minst 12 månader de senaste två åren, och bara under en period hos en och samma arbetsgivare.
Ledighet av personliga skäl
Vissa kollektivavtal ger rätt att vara tjänstledig med lön för att gå till läkare, tandläkare, mödravård, för att kunna flytta, etc.