Debatt: Regeringens lönetröskel hotar konkurrenskraften och välfärden
I ett öppet brev till regeringen kritiserar Sveriges Farmaceuter tillsammans med samtliga Sacoförbund det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare.
Det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare kommer skada Sveriges konkurrenskraft, välfärd och forskning. Arbetskraftsinvandring är inte ett problem, utan en tillgång. Det måste förbli attraktivt att söka sig till Sverige även i framtiden.
Regeringen har beslutat att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Det nya kravet innebär att en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen. Det innebär att arbetskraftsinvandrare måste ha en lön om 27 360 kr per månad för att kunna arbeta i Sverige. Det säger sig självt att långt ifrån alla arbetstagare kommer upp till den nivån, vilket kommer innebära att kvalificerad arbetskraft kommer att lämna Sverige. Det är en stor förlust. I ett öppet brev till regeringen kritiserar vi, ordföranden för samtliga 21 Sacoförbund, det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare.
Det är främmande för den svenska modellen att i lag eller förordning införa en lägstalön som ska gälla arbetstagare som är verksamma i Sverige. Löner är en del av de villkor som arbetsmarknadens parter ansvarar för i Sverige. Kollektivavtalsmodellen är ovanlig i Europa och Sverige har från tid till annan oförtrutet behövt förklara och stå upp för den i olika EU-sammanhang. Nu har vi dock hamnat i den prekära situationen att vi återigen även behöver stå upp för den svenska modellen mot en svensk regering.
Vår ovilja mot lönetrösklar i lag eller förordning är inte enbart principiell. Det kommer att i högsta grad bli ett praktiskt problem på arbetsmarknaden. Inom den högkvalificerade arbetskraften som Sacos medlemsförbund organiserar finns yrkesgrupper som ligger omkring eller strax ovanför lönetröskeln. De kommer att behöva förhålla sig till förordningsändringen som nu träder i kraft. Staten kan indirekt få ett inflytande på lönebildningen genom att tydligt definiera begreppet god försörjning och ange vilken lön som en arbetstagare förväntas kunna försörja sig på.