Debatt: Varför ges inte jämlik obesitasvård i vårt land?
Den 4 mars uppmärksammas Världsobesitasdagen med syftet att öka kunskapen om obesitas och minska den stigmatisering som många möter. I Sverige är övervikt och obesitas så vanligt förekommande att det beskrivs som både en folksjukdom och en epidemi. Mer än hälften av den vuxna befolkningen lever med övervikt eller obesitas. Det skriver Sveriges Farmaceuter tillsammans med Forska!Sverige i en debattartikel på Aftonbladet idag.
Utöver att påverka den förväntade livslängden är övervikt och obesitas kopplade till en rad följdsjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och över 30 cancerformer. Konsekvenserna märks inte bara på individnivå utan också i samhället i stort, vilket framgår av statistiken i Forska!Sveriges nya faktablad.
Exempelvis innebär det:
- Höga kostnader. De samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till övervikt och obesitas uppgick 2023 till över 80 miljarder kronor. Om obesitas fortsätter att öka i samma omfattning beräknas kostnaderna till 99 miljarder kronor år 2040.
- Försämrad beredskap. Försvarsmakten varnar för att en utbredd generell ohälsa försämrar landets uthållighet i kris eller krig.
- Minskat barnafödande. Obesitas ökar risken för att bli ofrivilligt barnlös. För män finns risk för färre och mindre aktiva spermier. För kvinnor kan det ta längre tid att bli gravid och det finns en ökad risk för missfall.
Tack vare medicinsk forskning och utveckling finns i dag bättre verktyg för att behandla obesitas. Aptitsänkande läkemedel har under de senaste åren revolutionerat behandlingar och den kirurgiska utvecklingen har gjort att fler lever längre och friskare.
Dessvärre ges befolkningen inte jämlik tillgång till framstegen. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer framgår att vissa regioner har specialiserade vårdenheter för barn eller vuxna med obesitas, medan andra saknar det. Även hur många med obesitas som får behandling, liksom behandlingens innehåll och hälso- och sjukvårdens uppföljning, skiljer sig åt. Exempelvis följdes nära 93 procent av patienterna i en region upp två år efter obesitaskirurgi, enligt siffror för 2025, medan motsvarande siffror i en annan region var under 17 procent.
Vi uppmanar regionerna att följa de nationella riktlinjerna, och regeringen att verka för att patienter i hela landet får en jämlik obesitasvård. Viktiga steg på vägen är att Socialstyrelsen fått i uppdrag att utvärdera obesitasvården och att kartlägga och analysera användningen av obesitasläkemedel.
Det finns en risk för viktåtergång efter avslutad läkemedelsbehandling, vilket pekar på behovet av bättre uppföljning och stöd för att långsiktigt bibehålla behandlingseffekter. Även insatser på samhällsnivå liknande de åtgärder som framgångsrikt främjat rökstopp, såsom ekonomiska incitament, lagstiftning och regler runt marknadsföring, skulle kunna vara
effektivt.