Regeringen vill skjuta upp genomförandet av lönetransparensdirektivet
Arbetsgivare, arbetstagare och arbetsmarknadens parter behöver mer tid för att förbereda sig inför de nya kraven på ökad insyn i lönesättningen. Det meddelar regeringen som nu föreslår att införandet av EU:s lönetransparensdirektiv senareläggs.
Lönetransparensdirektivet, som syftar till att stärka principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete och minska osakliga löneskillnader på arbetsmarknaden, skulle ha införts i Sverige nu i sommar. Efter att flera röster höjts kopplat till utmaningarna i det praktiska genomförande av direktivet, föreslår regeringen i stället att direktivet träder i kraft i början på 2027.
Vad innebär lönetransparensdirektivet?
EU:s direktiv, som beslutades våren 2023, ger arbetstagare och arbetssökande större insyn i hur löner sätts och utvecklas. Det innebär bland annat:
- Kandidater ska få information om ingångslön eller lönespann
- Arbetsgivare får inte fråga om nuvarande lön
- Medarbetare får rätt att begära ut genomsnittslön för jämförbara roller
- Lönestrukturer blir mer öppna
- Arbetsgivare av viss storlek måste rapportera och analysera lönegap mellan kvinnor och män
Direktivet ses som ett viktigt steg för att stärka jämställdheten, transparensen och rättvisan i lönestrukturerna
- Det är positivt att regeringen lyssnar på behovet av mer tid, men vi får inte tappa fart i det här arbetet. Osakliga löneskillnader ska inte förekomma. För våra medlemmar kommer direktivet innebära tydligare lönekriterier och bättre möjligheter att förstå sin löneutveckling. Det här är ett verktyg som kan stärka både individen och professionen, säger Annika Hage Nederström, förhandlingschef på Sveriges Farmaceuter