Sverige halkar efter i statlig medicinsk forskningsfinansiering

En fråga som politikerna uppgav att de ville prioritera inför valen 2018 och 2022 var medicinsk forskning. Inför det senaste valet uppgav 99 procent av riksdagskandidaterna och samtliga riksdagspartier att det är viktigt att Sverige är en världsledande medicinsk forskningsnation. Sex av sju riksdagspartier ville även prioritera frågan i statsbudgeten.    

Dessvärre har den uttalade prioriteringen inte omsatts i tillräckliga satsningar. I en ny lägesrapport, där Forska!Sverige visar jämförande statistik om forskningsfinansiering, ser vi att Sverige har tappat position:

• I en internationell jämförelse av 35 länders statliga investeringar i civil forskning och utveckling (FoU) som andel av BNP, låg Sverige 2023 på plats 13 med 0,70 procent, ett tapp om två positioner sedan 2018. Med nuvarande regerings ökning av forskningsinvesteringar beräknas Sverige ligga på 0,72 procent 2025. Det är ett steg i rätt riktning, men långt ifrån en konkurrenskraftig position.
• Tittar vi specifikt på de statliga investeringarna i medicinsk och hälsovetenskaplig forskning så ökade de inte ens med en procent under förra mandatperioden, jämfört med 27 procents ökning för övrig civil forskning. Det krävs en rejäl återhämtning och då är den ökning med 3,7 procent som vi hittills sett under mandatperioden inte tillräcklig.
• Forskning behövs för att förbättra både prevention, diagnostik och behandlingsmetoder i vården. Sätter vi statens investeringar i medicinsk och hälsovetenskaplig forskning i relation till vårdkostnader ser vi dock en illavarslande trend. Investeringen har gått från att 2010 motsvara 2 öre per vårdkrona, till att 2023 endast motsvara 1,33 öre.

Både nuvarande och tidigare regeringar har haft vällovliga intentioner. Trots det har Sverige tappat mark. Vi uppskattar den nuvarande regeringens arbete för att vända trenden, men det räcker inte för att säkra Sveriges position. I Finland har regeringen beslutat att öka den statliga finansieringen i FoU till 1,2 procent av BNP fram till 2030. En långsiktig överenskommelse om ökade investeringar behövs även i Sverige.

Att Sverige är en världsledande medicinsk forskningsnation är avgörande för vård och patienter, samtidigt som det skapar ett livskraftigt näringsliv som ger skatteintäkter och arbetstillfällen. Ska vi kunna konkurrera globalt behövs även konkurrenskraftiga förutsättningar vad gäller investeringar i medicinska innovationer, bland annat genom ordnad implementering. Dessvärre tappar vi också här position. Mellan åren 2020 och 2023 har vi halkat ner från plats 13 till plats 17 i Europa, vad gäller tillgänglighet av nya EU-godkända läkemedel. Detta drabbar både patienter och landets framtida välstånd.

Finansminister Elisabeth Svantesson har utlovat åtgärder i kommande budget för att stärka Sverige som innovationsland. Det bör inkludera ökade investeringar i medicinsk forskning och dess tillämpning. En sådan investering har väljarnas stöd. Hela 71 procent av de tillfrågade i en ny opinionsundersökning instämmer i att de statliga investeringarna på sikt bör öka till fyra öre per vårdkrona.

För att Sverige ska stå sig i den hårda internationella konkurrensen uppmanar vi till långsiktiga ekonomiska investeringar och politiska överenskommelser över partigränser som inte bara vänder trenden, utan verkligen ger utrymme för den kraftsamling som behövs för att säkra vår position som forskningsnation, inte minst inom life science. Det skulle stärka befolkningens hälsa och landets välstånd.

Länk till debatten: Sverige halkar efter i statliga investeringar i medicinsk forskning - Altinget