Medlemsrådgivningen svarar

Hur lång uppsägningstid har jag?

Svar: Uppsägningstiden regleras i lagen om anställningsskydd (LAS) dock är den paragrafen dispositiv vilket innebär att parterna kan göra egna överenskommelser.

Om du omfattas av ett kollektivavtal finns uppsägningstiderna reglerade i kollektivavtalet.

Om du arbetar hos en arbetsgivare utan kollektivavtal finns uppsägningstiderna i LAS.

Uppsägningstiden kan vara olika lång beroende på anställningstid och ibland ålder. Uppsägningstiden beror även på om det är du som säger upp din anställning eller om det är din arbetsgivare som säger upp dig.

Ni kan även ha kommit överens om en annan uppsägningstid så kontrollera alltid ditt anställningsavtal för att säkerställa vad ni har kommit överens om. Du kan även vända dig till vår rådgivning om du har funderingar kring vad som gäller för just dig

Jag har varit anställd inom samma apotekskedja fr.o.m. mars 2017. Sade upp mig för att gå direkt till annan tjänst inom samma apotekskedja i oktober 2018. Nu när jag kontaktar er är det januari 2019 - vad gäller angående uppsägningstid på mitt nuvarande arbete?

Svar: Enligt de båda kollektivavtalen på apoteksområdet (Svensk Handel och Almega), så räknas din totala anställningstid hos arbetsgivaren och påverkar på så sätt längden på din uppsägningstid. Detta förutsatt att ni inte har avtalat om annan längd på uppsägningstiden i ditt enskilda anställningsavtal. Hänvisar man i ditt enskilda anställningsavtal till kollektivavtalad uppsägningstid så har du i dagsläget mindre än två års sammanlagd anställning och därmed en månads uppsägningstid.

Jag har fått erbjudande om anställning hos en annan arbetsgivare och funderar på att säga upp mig. Hur ska jag formulera uppsägningsbeskedet och vad för slag uppgifter bör stå med?

Svar: I ditt skriftliga uppsägningsbesked ska det framgå att det är du som säger upp dig, din uppsägningstid samt vilket ditt sista anställningsdatum är. Begär att få en underskrift på att uppsägningen är mottagen och att uppsägningstid och sista anställningsdatum därmed bekräftas.

Jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist och i överenskommelsen som träffades fick jag fyra månader arbetsbefriad uppsägningstid. Nu efter ca två och en halv månad har jag fått erbjudande om nytt jobb. Har jag rätt att ta det jobbet och vad händer med den lön jag få av min gamla arbetsgivare?

Svar: Du har rätt att ta det jobbet, men är det så att ni i överenskommelsen inte uttalat att arbetsgivaren avstår rätten att avräkna din nya lön från den de ersätter dig under uppsägningstiden så är det deras rätt att göra så.

Igår blev jag förbannad på chefen och sade upp mig. Idag är min lediga dag, men enligt schema ska jag jobba imorgon. Vad gör jag nu?

Svar: Viktigast av allt är att du nu omedelbart tar tillbaka din uppsägning och återvänder till arbetet!

Skulle arbetsgivaren inte gå med på att du återtar uppsägningen, ska de i sin tur säga upp dig och dessutom meddela facklig berörd organisation om detta.

Jag har fått nytt jobb, men ljög i mitt cv för att få jobbet. Jag vet att det inte är bra, men skrev att jag kan tala ytterligare ett språk bra, trots att det inte är helt sant. Kan arbetsgivaren säga upp mig om de kommer på att jag inte kan det jag skrivit?

Svar: Om egenskapen du saknar är av väsentlig betydelse för din arbetsgivare, riskerar du att bli uppsagd eller vi värsta fall avskedad (tvingad att gå på dagen). Rådet är därför att prata med din arbetsgivare för att reda ut eventuella missförstånd.

Hur ska jag tänka om jag redan tackat ja till ett arbete men ångrat mig då jag fått ett bättre erbjudande?

Svar: Om du har tackat ja och skrivit på ett anställningsavtal för en anställning så måste du se efter i avtalet vilken form av anställning du har (t.ex. vikariat, visstid, provanställning eller tillsvidareanställning) samt vilken uppsägningstid som du har. I vissa fall är inte en anställning uppsägningsbar för vare sig dig eller arbetsgivaren, till exempel ett vikariat som börjar och slutar vid ett bestämt datum. Därför är det viktigt att du alltid noggrant läser avtalet innan du skriver på, så att du kan fråga arbetsgivaren direkt om något är oklart och även kontakta rådgivningen med eventuella frågor.

Ofta vill arbetsgivaren gärna att du ska skriva på så fort som möjligt. Då kan det vara bra att komma ihåg att det är rimligt att be om tid för att läsa igenom avtalet och kunna återkomma med eventuella frågor, och att detta ger ett seriöst intryck av dig som arbetstagare. Om du dock redan har tackat ja till ett arbete och vill ha hjälp att tyda avtalet så kan du kontakta rådgivningen för hjälp med detta. Man kan alltid ta en dialog med arbetsgivaren också för att se om det finns ett bra sätt att lösa situationen på utifrån läget. Du är också alltid välkommen att ringa till oss för mer stöd.

Jag jobbar som farmaceut på ett apotek. Min arbetsgivare vill att jag arbetar övertid, men jag jobbar deltid eftersom jag inte får ihop livet annars och kan inte jobba mer än vad jag gör. Måste jag jobba övertid ändå när min arbetsgivare kräver detta?

Svar: Nej, eftersom du jobbar deltid så kan arbetsgivaren inte kräva att du ska arbeta övertid. Som ”deltidare” får du mertid om du jobbar fler timmar och har alltså inte rätt till övertidskompensation. När du jobbar deltid så kan du dock välja om du vill tacka ja till att arbeta övertid och i så fall få mertid – men arbetsgivaren har ingen rätt att bestämma detta.

Om du har fler frågor om detta så kan du alltid vända dig till din Akademikerförening, eller om sådan saknas ringa vår rådgivning.

Jag är bosatt i en större stad och har nu fått ett jobberbjudande från ett apotek i en mindre stad ca 1h bort. Kan jag be om att restiden räknas in i arbetstiden och om reseersättning? 

Svar: Du kan absolut ta med frågan om högre ersättning på grund av den tid det tar för dig att resa till och från arbetet i förhandlingen om anställningsvillkoren. Dock så blir det ju till att arbetsgivaren ska betala lön för den tid det tar dig att resa varje dag – totalt blir det ju tio (10) timmar per genomsnittlig vecka för tid du inte utför arbete – motsvarande 25 procent av en heltidslön. En bättre lösning vore att använda det som argument för en något högre ingångslön – eftersom en mindre ort kanske inte är det lättaste att rekrytera farmaceuter till.

Jag jobbar alltid ensam på mitt lilla apotek. Alltså kan jag aldrig ta rast. Det är ok, vi har lunchstängt så det fungerar bra. Det jag undrar är om jag borde få kompensation för uteblivna raster?

Svar: Eftersom apoteket är stängt under lunchtid så är det lämpligt att din lunch förläggs till den tiden. Därmed bedöms tillfälle för dig att ta din rast som uppfyllt.

Jag väntar på ett arbetsgivarintyg från min gamla arbetsplats. Hur lång tid är det normalt att man får vänta? Jag har redan slutat och har bett min chef samt HR om intyg. Jag påminde både före jag slutade och nu även efter att min anställning tagit slut. Jag vill även ha ett betyg från dem som jag kan uppvisa till nästa potentiella arbetsgivare.

Svar: Till att börja med så är arbetsgivaren skyldig enligt lag att tillhandahålla arbetsgivarintyg (detta regleras i arbetslöshetsförsäkringslagen) så att du ska kunna få ut arbetslöshetsersättning.

Vill du underlätta för din före detta arbetsgivare – i kombination med att du påminner dem på nytt – kan du skicka dem en länk till https://www.arbetsgivarintyg.nu/#/. Det är en gemensam portal för alla Sveriges a-kassor, som dessutom kan anslutas till de flesta större lönesystem – superenkelt för arbetsgivaren, med andra ord.

Det är synnerligen ovanligt att det tar så lång tid som du säger – intyg brukar utfärdas i omedelbar anslutning till att anställningen ta slut. Återkom gärna om de inte gör som de ska och ge oss i så fall gärna kontaktuppgifter till HR.

Däremot finns det ingen lag kring utfärdande av arbetsbetyg eller tjänstgöringsbetyg, men att hänvisa till god sed och praxis på arbetsmarknaden kan hjälpa.

Ett sådant intyg kan, vid sidan av en beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och ansvarsområden, även innehålla eventuella rekommendationer. Det finns inga fastlagda regler för hur rekommendationer utformas, men följande ”skala” är vanligt förekommande:

”Våra allra bästa rekommendationer” – signalerar mycket bra prestationer

”Våra bästa rekommendationer” – signalerar bra prestationer

”Goda rekommendationer” – signalerar normala prestationer

”Våra rekommendationer” – signalerar något under normala prestationer

Betyget innehåller inga rekommendationer alls – signalerar dåliga prestationer. 

Arbetsgivaren förfogar över detta betyg, så får du ett som du finner missvisande, kan du ju ändå använda dig av referenser i form av tidigare kollegor istället för chefen.

Jag har fått anställning som sommarvikarie på ett apotek, en timanställning. Precis som alla andra vill jag också vara lite ledig i sommar. Hur blir det med semester för mig?

Svar: För korta anställningar, till exempel sommarjobb, gäller samma semesterregler som för alla andra anställningar. Men när en visstidsanställning är kortare än tre månader kan arbetstagaren och arbetsgivaren komma överens om att ingen semester ska läggas ut. Timanställning är inte en anställningsform, det är en ersättningsform. Man är anställd på viss tid och med betalning per timme. Då man anställs specifikt för en kortare periods behov, i det här fallet för att täcka upp för ordinarie personals semestrar, har man vanligtvis inte semesterrätt alltså rätt till ledighet, utan man får semesterersättning som ett påslag på lönen. Ersättningen ska utgå utöver lön och vara specificerad. Kollektivavtal kan styra över regleringen kring detta, eller så kan man komma överens om annat. Denna överenskommelse ska då finnas skriftligen mellan dig och din arbetsgivare.

Min arbetsgivare vill att jag och mina kollegor ska finnas tillgängliga via jobbmobilen under semestern, utifall att det blir sjukdomsbortfall bland den arbetande personalen och det behövs täckas upp för. Är detta ok? Har jag rätt att säga nej?

Svar: Semesterlagen är en skyddslagstiftning, vilket innebär att du under semestern ska få möjlighet till vila och rekreation från arbetet. Du har därför ingen skyldighet att vara tillgänglig för arbetsgivaren under semestern. Dock är det inte förbjudet för arbetsgivaren att ställa frågan.

Vad är det som gäller för sparade semesterdagar? Kan man plocka ut dem först? Eller måste innevarande årets dagar användas innan de gamla kommer på fråga?

Svar: Kollektivavtalen reglerar möjligheten att spara semesterdagar till kommande år. Till skillnad från Semesterlagens regler så gäller inom apoteksvärlden att man har möjlighet att spara betalda semesterdagar till följande semesterår, dock med den enda begränsningen att antalet sparade semesterdagar inte sammanlagt får överstiga 30. Vidare finns ingen fastställd tidsgräns för hur länge man får spara semesterdagar.

Noteras bör dock om att regeln om att minst fyra veckors semester ska läggas under maj – september, om du och din arbetsgivare inte kommer överens om annat, innebär att du normalt inte kan spara de första 20 betalda semesterdagarna.

Syftet med Semesterlagens reglering av möjligheten till att spara semesterdagar till påföljande år är att en anställd, efter några års sparande, ska kunna få ut en längre sammanhängande ledighet för t.ex. längre resor eller andra intressen som kräver mera tid än vad som ryms inom den vanliga semestern. Under vissa förutsättningar har du alltså rätt att förlänga din hela årliga semesterledighet med minst fem sparade semesterdagar.

Jag har börjat studera igen men känner att jag inte vill fortsätta. Jag vill avbryta min tjänstledighet och återgå i arbete igen. Vad ska jag tänka på?

Svar: Önskar man avbryta sin utbildning har man rätt att återgå i arbete. Du underrättar arbetsgivaren om detta, vilken äger rätt att skjuta på återgången i upp till två veckor, har ledigheten pågått minst ett år är perioden en månad. Detta ska från arbetsgivaren meddelas genast till arbetstagaren i så fall och samtidigt meddela när återgång kan ske.

Arbetstagare som har varit tjänstledig för studier, ska när man återgår i arbete, vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om man inte varit studieledig.

Jag undrar hur tidigt måste man ansöka om tjänstledighet för att studera om man jobbar på apotek?

Svar: Tjänstledighet för studier styrs via Studieledighetslagen och är ej avhängigt vilken arbetsgivare man har. Rätt till ledighet har man om man vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Arbetsgivaren har rätt att skjuta på önskad studieledighet, dock som längst sex månader. Om studieledigheten skjuts upp, ska detta snarast meddelas arbetstagaren. Om den skjuts upp längre än sex månader och arbetsgivaren omfattas av kollektivavtal, ska arbetsgivaren även meddela arbetstagarens fackliga organisation och få samtycke från densamma. Kom ihåg att din ansökan ska vara skriftlig. 

Ett tips är att använda följande formulering i din ansökan: ”Jag begär tjänstledigt för studier under förutsättning att jag antags till sökt utbildning”. Då faller din ansökan om tjänstledighet för studier automatiskt om du inte blir antagen och du behöver heller inte vänta med ansökan på grund av att du inte vet om du kommer in eller ej. 

Jag har hört att man kan önska ledighet inom en viss tid och få det beviljat. Stämmer det eller hur fungerar det när man vill vara ledig och schemat inte är lagt än?  T.ex. om jag vill vara ledig två veckor och ta ut semesterdagar i oktober och schemat inte är lagt än.

Svar: Vi har i vårt kollektivavtal en bestämmelse som säger att: "Vid begäran om annan semester än huvudsemester under sommaren ska arbetsgivaren lämna besked om semester kan beviljas eller inte inom en månad från det att tjänstemannen begärt semester hos arbetsgivaren". Detta innebär att för annan semester än sommarsemester så kan man lämna ansökan "när man vill" men den enda garanti man har är att få svar inom 1 månad från det att ansökan lämnades. Man har således ingen garanti för att få semesterledighet beviljad.

Detta ska dock prövas utifrån perspektivet vad verksamheten klarar av. Om schemat är lagt eller inte ska i princip inte spela in. Men det finns arbetsgivare som hävdar att när väl ett schema är lagt så kan de inte bevilja semester. Någon sådan regel finns dock inte, utan varje ansökan ska prövas för sig. Arbetsgivaren ska alltid bedöma om det går att klara verksamheten trots att en medarbetare är ledig.

Jag är föräldraledig i dagsläget med mitt yngsta barn. Jag ansökte om föräldraledighet året ut, men önskar komma tillbaka tidigare. Hur gör jag nu?

Svar: Du ska snarast kontakta arbetsgivaren och meddela att du önskar återgå i arbete. Gör det gärna både muntligt och skriftligt.

Två faktorer påverkar hur lång tid du som längst får vänta på återgång i arbete: avsedd längd på ledigheten och kollektivavtalade regleringar. Arbetsgivaren ska meddela dig när återgång kan ske.

Om jag blir sjuk under min semester, kan jag då avbyta den?

Svar: Ja, prata med din arbetsgivare snarast möjligt. Semester syftar till återhämtning och vila, därför har du rätt att avbryta semestern för att ta ut semesterdagarna vid ett senare tillfälle. Tänk på att du kan behöva skaffa ett läkarintyg som styrker att du har blivit sjuk. 

Svar: Det beror på, en mängd faktorer avgör lönen: dina arbetsuppgifter, din erfarenhet, din kompetens och dina prestationer spelar roll, liksom hur arbetsmarknaden ser ut i din del av landet. Det viktiga är att du förbereder dig med vassa argument för den lön som du själv önskar, oavsett om det är en arbetsintervju inför en ny tjänst som du ska gå på, eller om det är inför det årliga lönesamtalet.

Du får gärna logga in på vår lönestatistik, som är unik för farmaceuter, för att se hur du ligger till i jämförelse med övriga medlemmar utifrån exempelvis examensår: https://www.sverigesfarmaceuter.se/kolla-med-oss/lon/

Just nu håller jag på att förhandla med min nya arbetsgivare om mina anställningsvillkor, och jag har en fundering kring friskvårdsbidrag. I mina tidigare anställningar har jag alltid haft 2000kr/år, är det reglerat i lag? Om inte, hur kan jag argumentera för att få ett högre bidrag?

Svar: Friskvårdsbidrag är en anställningsförmån och regleras oftast i ditt anställningsavtal eller via företagets policy, det finns ingen lagstiftning kring detta. Arbetsgivare kan numera erbjuda friskvårdsförmåner skattefritt till sina medarbetare, vilket är ett bra argument för dig att anföra i förhandlingen. Dock, för att förmånen ska bvara skattefri, ska kostnaden vara ”av ett mindre värde”. Se gärna Skatteverkets skrivelser här

Ett annat argument att anföra är att medarbetare som mår bra presterar bättre och har lägre sjukfrånvaro.

Svar: Din lön kan variera beroende på vilken erfarenhet du har sedan tidigare. Alla medlemmar har tillgång till vår lönestatistik genom att logga in här på sidan. Vill du ha personlig rådgivning är du välkommen att kontakta vår medlemsrådgivning, 08-507 999 00.

Svar: I och med rådande situation, har avtalsrörelsen inom flera avtalsområden skjutits fram och återupptas under hösten. På grund av det, har lönerevisionerna påverkats.

Läs om vad som gäller för respektive avtalsområde här

Jag fyller snart 65 men vill gärna fortsätta jobba tills jag är 67. Kollektivavtalet säger att jag har tjänstegrupplivförsäkringen TGL. Gäller TGL även efter att jag fyllt 65?

Svar: Ja, är du kvar i arbete och omfattas av kollektivavtal fortsätter TGL att gälla till dess att du fyller 70 år.

Svar: Nej. Fackförbund och a-kassor är två skilda organisationer. Du blir alltså inte automatiskt medlem i Akademikernas a-kassa när du blir medlem i Sveriges Farmaceuter.

Bli medlem i a-kassan här

Jag har fått en tjänst på ett företag i Danmark, men kommer att pendla från Sverige. Jag har förstått att jag behöver ansluta mig till dansk a-kassa och (om jag vill) ett   danskt fackförbund eftersom svenska fackförbund inte har möjlighet att hjälpa till i   danska arbetsrättsfrågor. Stämmer detta? Min fråga är om det finns någon ”vinst”   med att vara kvar som medlem i SF under tiden jag jobbar i Danmark? Om jag t.ex.   skulle bli uppsagd i Danmark, har jag då (som boende i Sverige) rätt att utnyttja   inkomstförsäkringen via Sveriges Farmaceuter?

Svar: Som utgångspunkt följer vår inkomstförsäkring a-kassans beslut – har du rätt till a-kassa har du rätt till ersättning från inkomstförsäkringen (förutsatt att du jobbat minst 12 av de senaste 18 månaderna och varit medlem i förbundet i minst 12 månader).

Därför är det som jag ser det helt klart meningsfullt för dig att fortsatt vara med i förbundet – det är väldigt vanligt att medlemmar som arbetar runtom i EU gör på det sättet.

Det stämmer att vi inte har möjlighet att erbjuda ren arbetsrättslig rådgivning v.g. dansk rätt.

Titta gärna in hos https://www.arbetautomlands.se/ och https://www.inkomstforsakring.com/hem/

Ni pratar ofta om att det är sifferlösa kollektivavtal som gäller. Vad betyder sifferlösa avtal egentligen?

Svar: Grunden för de nuvarande kollektivavtalen är att de är så kallat ”sifferlösa”. Det betyder att det inte finns någon garanterad minsta löneökning för dig som anställd. Inte heller finns det någon procentsats som du som medlem kan utgå från när du ska löneförhandla. Tanken med detta är att du och arbetsgivaren ska kunna ta hänsyn till de olika faktorer som är specifika för just din arbetsplats. Sifferlösa avtal gäller för alla sektorer.