Rehabilitering

Med rehabilitering menas åtgärder av medicinsk, social och arbetslivsinriktad karaktär för att få dig att återgå till arbete efter sjukskrivning. Individens behov och förutsättningar ska stå i centrum för rehabiliteringsarbetet. 

När det gäller rehabiliteringskedjan är den Socialförsäkringsbalken som styr hur den ska genomföras. Det är flera aktörer som kan medverka och som har olika ansvarsområden vid en arbetslivsinriktad rehabilitering. 

Dag 1 – 90: Försäkringskassan gör en bedömning av om du kan klara av ditt vanliga arbete. Man kollar även på din arbetsgivares möjligheter att tillfälligt erbjuda andra arbetsuppgifter eller om det går att anpassa din arbetsplats eller dina arbetsförhållanden för att göra det möjligt för dig att arbeta trots din sjukdom. Försäkringskassan tar tillsammans med dig fram en plan för din återgång till arbete.

Dag 91 – 180: Försäkringskassan tar reda på om din arbetsgivare kan erbjuda dig en permanent omplacering till ett annat arbete som du klarar av trots din sjukdom. Efter 90 dagar har du därför bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete hos din arbetsgivare. Försäkringskassan kan hjälpa dig med kontakt hos Arbetsförmedlingen så att du kan söka ett nytt arbete under tiden som du har sjukpenning.

Dag 181 – 365: Vid bedömning av din arbetsförmåga ska det beaktas om din arbetsförmåga kan tas tillvara utanför din arbetsgivares verksamhet. Om Försäkringskassan bedömer att du klarar ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden har du inte rätt till sjukpenning. Du har fortsatt rätt till sjukpenning om det bedöms att det är sannolikt att du kan gå tillbaka till ditt vanliga arbete.

Dag 366 – framåt: Från och med dag 366 bedöms din arbetsförmåga mot den vanliga arbetsmarknaden. Om det dock anses oskäligt att din arbetsförmåga bedöms i förhållande till den vanliga arbetsmarknaden kan du även fortsättningsvis ha rätt till sjukpenning.

Arbetsgivaren har en central roll när det gäller anställdas arbetsmiljö och rehabilitering vid sjukdom. Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetssituationen till dina förutsättningar för arbetet, och att bedriva en rehabiliteringsverksamhet. Det är arbetsgivaren som ska se till att rehabiliteringen kommer igång och ansvarar för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras på eller i anslutning till din arbetsplats.

Målet med rehabiliteringen är att din arbetsförmåga ska tas tillvara och att du ska kunna återgå till arbetet. Tidsaspekten är viktig och rehabiliteringen bör komma igång så tidigt som möjligt. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. En bedömning av vilka arbetsuppgifter som är lämpliga i det enskilda fallet måste göras, och exempel på åtgärder är arbetsprövning, arbetsträning, ändrade arbetsuppgifter, psykosociala insatser, utbildning och omplacering.

Det kan också röra sig om anpassning av arbetsplatsen genom tekniska åtgärder och speciella hjälpmedel.  De bästa förutsättningarna för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns på den egna arbetsplatsen. Här känner man till verksamheten och har nära till stöd både från arbetskamrater och från de fackliga företrädarna om sådan finns.

Om du är arbetslös är det Arbetsförmedlingen som ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Läs mer på arbetsförmedlingens hemsida

Du som berörd arbetstagare är också skyldig att medverka i rehabiliteringsåtgärderna efter bästa förmåga. Du ska lämna den information som behövs till din arbetsgivare och till Försäkringskassan för att de ska kunna utreda behovet av rehabilitering.

Försäkringskassan har ett övergripande ansvar för att samordna åtgärderna och se till att den sökandes behov tillgodoses. De ska utreda och samordna de rehabiliteringsinsatser som behövs för att du ska kunna återgå i arbete eller söka ett nytt. Vid behov kallar de till avstämningsmöten, som innebär att du tillsammans med Försäkringskassan och din arbetsgivare upprättar en plan för din återgång till arbete. Eventuellt är även din läkare och ditt fackliga ombud med på dessa möten.

Planen ska beskriva vad som ska göras för att återställa arbetsförmågan, vilka insatser som behövs, vilka förändringar som behövs på arbetsplatsen, vem som ansvarar för att de olika åtgärderna genomförs och vilken tidsplan som gäller.

Läs mer Försäkringskassans rehab-arbete

Din läkare gör en bedömning av din arbetsförmåga. Denna bedömning, genom läkarintyg och andra eventuella underlag, är beslutsstöd för Försäkringskassan.

Företagshälsovården kan ge dig hjälp i din rehabiliteringsprocess, bland annat genom stödsamtal. De kan även göra en arbetsförmågebedömning. Din arbetsgivare kan hjälpa dig med kontakt till Företagshälsovården. Om din arbetsgivare inte har någon företagshälsovård kan du be din läkare om hjälp.

När du deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering har du rätt till rehabiliteringsersättning som är lika stor som din sjukpenning. Ersättningen består av två delar: rehabiliteringsersättning och särskilt bidrag. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels rehabiliteringsersättning. Särskilt bidrag kan du få som ersättning för traktamente, resor, kursavgifter och läromedel.

Fackets roll är att kunna stödja dig om du vill ha facklig medverkan i, eller råd inför, dina möten med Försäkringskassan och arbetsgivaren, till exempel när det gäller ändrade arbetsförhållanden eller arbetsuppgifter. Kontakta din lokala fackrepresentant eller förbundet direkt.